Uppskovsräntan

”Uppskovsräntan” har tagits bort från inkomståret 2021. Ingen sådan skatt skall erläggas f.o.m. deklarationen 2022. Uppskovsräntan var den skatt som en uppskjuten reavinst på en bostadsförsäljning gav upphov till.

Så fungerade uppskovsräntan:

Uppskovsbeloppet var den del av den totala reavinsten som blev föremål för en årlig beskattning och bestod av en beskattningsbar schablonintäkt med 1,67% x uppskovsbeloppet. Schablonintäkten beskattades med en kapitalskatt på 30%. Skatten motsvarar ca 0,5% av uppskovsbeloppet. Vissa villkor gällde för uppskovet. Taket för uppskovsbeloppet var ursprungligen 1 450 tkr. Taket slopades temporärt 2016-2020 men fast-ställdes till 3 000 tkr f.o.m. 2020-07-01. För att erhålla uppskov på reavinsten eller del av reavinsten måste säljaren varit folkbokförd  i minst 1 år innan försäljningsdagen i den sålda bostaden och flytta till en annan dyrare bostad. Uppskovet kunde behållas så länge man äger den nya bostaden. Omprövning av ett uppskov kunde begäras fem år tillbaka i tiden. Om omprövningen godkändes fick man betala hela reavinst-skatten med avdrag för betald uppskovsränta.

Konstruktionen av uppskovsräntan var ganska komplicerad och innebar att det i tider med låg räntenivå kunde vara fördelaktigare ekonomiskt att betala uppskovsräntan med lånade pengar, vars ränta alltid är en avdragsgill kapitalkostnad med 30% . Gränsen för fördelaktig belåning var en låneränta på ca 3,25%.

Författad av: Thomas Wyatt